Fiskevårdstjänst Peter Hallgren AB

Klicka på bilden för att öppna bildgalleri

Klicka på foton för undertexter.

I dag används i allt högre grad valvbågar som på många sett innebär mycket bättre ekologiska lösningar. Med anledning av detta har Fiskevårdstjänst nyligen ersatt vägtrummor mot valvbågar på fyra platser i några små biflöden till Skärjån. Åtgärderna har gjorts på uppdrag av Stora Enso Skog och ingår i deras särskilda arbete med ”Skärjåns vattenlandskap” (Vatten - Stora Enso Forest)

Klicka på bilden för att öppna bildgalleri

Sammanfattningsvis konstateras att strömvattenarterna öring och stensimpa förekommer ganska sparsamt. Detta bedöms delvis bero på ett relativt begränsat insektsliv vilket i sin tur kan ha med försurning och avslutad kalkningsverksamhet att göra. Den andra anledningen är flottledsrensning och i och med detta, brist på högklassiga lek- och uppväxtområden.

I den restaureringsplan som förstudien utmynnar i föreslås fullskalig biotoprestaurering med bandgrävare enligt dagens teknik längs 1,7 km av berörd sträcka. Detta innebär bl.a. att strömmarna behöver breddas och bättre återknytas med landmiljöer och ursprungliga sidofåror. Förutsättningarna för biotoprestaureringen bedöms vara särskilt goda eftersom förekommande rensningar är av äldre- och förhållandevis skonsam typ.

Klicka på bilden för att öppna bildgalleri

Sammantaget har Fiskevårdstjänst under 2021/22 restaurerat 1,2 km av Skärjån. Viktigt att poängtera är att detta enbart gäller huvudfåran och att restaureringarna även innefattat aktivering/strömsättning av ett stort antal sidofåror som tidigare varit mer eller mindre torrlagda och igenväxta.

Aktivering av sidofårorna sker dels genom att öppna- eller helt och hållet gräva fram delar av de gamla sträckningarna- men även genom att höja basnivåer (anlägga nivåhållande sektioner) i huvudflödet. Ambitionen har varit att återskapa en naturlig flödesdynamik där större sidofåror alltid är vattenförande, medan mindre periodvis kan vara torra för att träda in som ventiler vid lite högre flöden. De längsta/viktigaste sidofårorna (9 st) som aktiverats fullt ut med ett ständigt vattenflöde har en total längd på 4,7 km.

Noterbart är att Skärjån fortfarande har en långt ifrån god ekologisk status. Dels genom att ett flertal strömmar fortfarande är kraftigt rensningsskadade, men främst på grund av föråldrade vattendomar och småskalig vattenkraft. Som nämnts i tidigare inlägg är dock förhoppningen att den miljöprövning som pågår ska leda till att vattendraget inom kort har återfått sitt naturliga flöde.

Klicka på bilden för att öppna bildgalleri.

Exempelvis har vi i en lite större undersökning genomfört standardiserade provfisken för att utreda status på öringbestånd i sex vattendrag kopplade till den relativt stora sjön Hennan i Ljusdals kommun. Undersökningarna är en del av ett projekt som Hennansjöns Intresseförening driver, och som bl.a. syftar till att stärka beståndet av sjölevande öring och därmed fisket i sjön.

Vad gäller resultat så påträffades öring i alla vattendrag även om såväl tätheter som fiskens åldersstruktur och storlek var ganska varierande.

Klicka på bilden för att öppna bildgalleri.

För övrigt fortgår ett mer omfattande restaureringsprojekt i Skärjån i Gävle och Söderhamns kommuner. Detta arbete som vi genomför på uppdrag av Länsstyrelsen Gävleborg återkommer vi om senare i höst.

Klicka på bilden för att öppna bildgalleri.

I förstudien framkommer att det finns viss potential för havsöring vilket bl.a. beror på bäckens strategiska läge nära Ljusnans mynning. Den största potentialen bedöms dock finnas för vårvandrande arter och i synnerhet gädda som skulle kunna reproducera sig i en våtmarksliknande tjärn, 500 m upp i vattendraget. Detta är dock tyvärr inte möjligt i dagsläget vilket dels beror på rensning och rätning, men även på andra avvattningsrelaterade ingrepp i avrinningsområdet.

För att fisk från havet åter ska kunna nå våtmarksområdet föreslås omgrävning av en fallsträcka samt muddring. Det är även möjligt att förbättra förhållandena genom en hydrologisk restaurering i syfte att öka och stabilisera flödet i vattendraget. Slutligen föreslås det även att Hårsvikbäcken biotopförbättras manuellt med fokus på öring. Detta innefattar i första hand återförsel av sten, samt tillförsel av lekgrus och död ved.

De biotopkarteringar som genomförts visar att sjön Varbergsviken som Lötån inleds vid är kraftigt sänkt. Vidare att åns strömvattenbiotoper i stort sett finns koncentrerade till tre delsträckor varav en hänger samman med Varbergsviken. De tre sträckorna som har förhållandevis olika biotopförhållanden, är alla kraftigt rensningsskadade med stora behov av restaurering. Den största bristen avseende öring är generellt sett avsaknad av grunda lek- och uppväxtmiljöer.

Förstudien utmynnar i en restaureringsplan med åtgärdsförslag för de utpekade sträckorna. Sammanlagt föreslås konventionell biotoprestaurering med bandgrävare, inkl. viss tillförsel av extra block och lekgrus i sammanlagt 800 m av vattendraget. Dessutom föreslås muddring av växtlighet längs en sträcka på 130 m i anslutning till den övre strömmen.

Lötån har för övrigt bra ekologiska grundförutsättningar eftersom den exempelvis är helt oreglerad utan vandringshinder. Utvecklingspotentialen för öringreproduktion är därmed extra god vilket inte minst gäller den nedersta, tätortsnära sträckan genom Vågbro. En fullskalig restaurering av vattendraget bedöms även gynna andra värdefulla arter som flodkräfta, flodnejonöga och flodpärlmussla.

Två av förstudierna handlar i första hand om fiskvägslösningar medan den tredje uteslutande handlar om biotoprestaurering. Gällande fiskvägar har relativt fullständiga utrivningar av ”Hässjakvarndammen” och ”Silforsdammen” projekterats. I båda fallen krävs dock även kompletterande åtgärder så som anläggning av nivåhållande sektioner och återskapande av naturliga strömstryk.

Beträffande biotoprestaurering har sammantaget 5 delsträckor ytterligare pekats ut för maskinell biotopvård. Tillsammans med de biotopåtgärder som föreslås i anslutning till de gamla dammarna föreslås restaurering av sammanlagt 1,3 km av nedre Hässjaån.

I utredningen påvisas att de befintliga trapporna bl.a. är alltför små för att utgöra bra fiskvägar. Saken styrks även av att det från Fiskevårdsområdet (Kårböle) inte finns några uppgifter om att ens öring utnyttjat dessa sedan tillkomsten på 1990-talet. Dessutom är det osäkert hur fiskvandring sett ut historiskt sett eftersom Kåråns utloppsdel, naturligt sett faller mycket brant. Till saken hör också att de kulturvärden som de två dammarna mm i området utgör, innebär att dammutrivningar inte är aktuella.

Det förslag vi i stället tagit fram går ut på att omlöp grävs runt respektive damm. I dessa bör den större delen av Kåråns vattenflöde rinna, samtidigt som ett mindre flöde släpps över dammkrönen. Dammarna föreslås dessutom renoveras i viss grad samtidigt som de görs oreglerbara. Poängteras bör att det nedre omlöpet på grund av utrymmes- och kulturella skäl måste göras så pass kort och brant så det i första hand blir öring som kan utnyttja det.

Om åtgärderna genomförs har det bidragit till en god Ekiologisk status i Kårån, samtidigt som det öppnats möjligheter för att ett vandrande bestånd av öring med tillväxt i Ljusnan ska kunna utvecklas. En annan positiv faktor för det är att ån är ovanligt opåverkad av rensning och att den därmed innehåller bra reproduktionsmöjligheter för arten. Läs gärna mer om Kårån och andra vattendrag inom Ljusdals Fiskevårdsplan - Ljusnan här.

Klicka på bilden för att öppna bildgalleri.

Fortsatta åtgärder följer nästa år i Skärjån som för övrigt även håller på att omprövas för moderna miljövillkor enligt NAP. Förhoppningen är att ån i framtiden ska slippa påverkan av oförsvarbar, småskalig vattenkraft och därmed få tillbaka sitt naturliga flöde.

Klicka på bilden för att öppna bildgalleri.

• Projekteringar för vägpassager i vattendrag kopplade till Lofssjön- Lofsdalen Glöte FVO.
• Fiskväg förbi kraftverksdamm i Gavleån - Gävle Kraftvärme AB.
• Projekt lax och havsöring i Ljusnans mynning - Ljusne Sportfiskeklubb.
• Utredning och förslag på vattenflödestappningar i Gavleån - Länsstyrelsen Gävleborg.
• Förstudie inför eventuell flottledsåterställning i Övre Tälningsån - Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund.
• Elprovfiske och analys av fiskartsamhälle i Älman - Ljusnan Voxnans Vattenvårdsförbund.
• Uppföljande elprovfisken efter biotopvårdsåtgärder - Ljusdals Kommun

Uppdraget var i första hand att bredda det tidigare dammförsedda utloppet i syfte att öka avbördningen och att därigenom bibehålla Stor-Skärjan på önskad nivå vid höga flöden. Denna åtgärd är särskilt viktig med tanke på framtiden då omprövade vattendomar förhoppningsvis ska återge Skärjån sin naturliga vattenföring. Åtgärden innefattade även att vid utloppet utforma en naturlig fors som ska erbjuda fisk och andra djurarter bättre förutsättningar att röra sig mellan sjö och vattendrag.

Slutresultatet av åtgärden och det nya sjöutloppet kan ses i den filmsekvens som tillhör nyheten. Notera att det vid tillfället rådde mycket låg vattenföring och att utloppet och forsen succesivt kommer att vattenfyllas vid högre vattenföringar. Vid riktigt högt vattenstånd kommer vatten dessutom att rinna över en överfallsdam i ett extra utlopp, vilket kommer att utjämna vattenståndet i Stor-Skärjan ytterligare.

Skärjån är för övrigt tillsammans med Hamrångesån under omprövning inom den nationella planen för vattenkraft, vilket förhoppningsvis leder till att vattendraget inom några år fått tillbaka sitt naturliga flöde. Detta skulle tillsammans med restaureringsåtgärderna innebära att Skärjån får mycket goda förutsättningar för inte minst havsöring, som nu ska återintroduceras i vattendraget.

Återintroduktionen är tänkt att ske i en 3-5 årsperiod där yngel årligen planteras i olika strömsträckor vartefter de restaurerats. Den första introduktionen gjordes redan i vår genom att 3000 simfärdiga yngel av Ljusnanstam sattes ut i den redan i höstas åtgärdade Skärjanbroströmmen.

I samband med restaureringen av Skärjanbroströmmen producerade Fiskevårdstjänst, genom Åke Qvick den film som kan ses i detta inlägg. Se Åke Qvicks andra filmer här: https://vimeo.com/akeqvick.

Under vintern har vi dessutom färdigställt en förstudie och restaureringsplan för Övre Tälningsån (från Långaspen till Tälningen) som också är ett klassiskt ”Lidmansvatten”. Förstudien som även innehåller elfisken och bottenfaunaundersökning kommer fram till att det finns stora åtgärdsbehov i vattendraget som dock kan vara mycket komplext att återställa från flottledsskador. Detta beror bland annat på svårtillgänglighet och ovanligt söndersprängda vattenbiotoper, men även på att kulturhistoriska lämningar kan kräva hänsyn vid restaureringen.

Sammanlagt föreslås biotoprestaurering kombinerad med delvis lekgrusutläggning i ca 1 km av vattendraget. Därutöver föreslås åtgärder av sammanlagt 5 partiella fiskvandringshinder. Dessa utgörs av två dammrester i sjöutlopp, samt tre dåligt anlagda vägtrummor.

Klicka på bilden för att öppna bildgalleri.

Lyckligtvis är Skärjån högt värderad av såväl Länsstyrelsen Gävleborg, som markägaren Stora Enso Skog AB. Gemensamt med andra aktörer som Söderhamn- och Gävle kommuner, samt Ljusne Flugfiskeklubb finns ett långsiktigt mål att öring och flodpärlmussla ska komma tillbaka till ån. I väntan på att nya vattenkraftslagar ska återställa ett naturligt flöde, gäller det i första hand att återställa ån från skador från flottledsrensning och mindre lyckad biotopvård.

Med anledning av ovanstående har Fiskevårdstjänst och P-O Forsberg Gräv, under hösten biotoprestaurerat en kort men viktig ström i Skärjåns övre del (Skärjanbroströmmen). En åtgärd som även innefattade musselinventering och elprovfiske. Våra uppdragsgivare var Stora Enso Skog AB och Ljusne Flugfiskeklubb.

Klicka på bilden för att öppna bildgalleri.

Restaureringarna i Gavleån har genomförts på uppdrag av Länsstyrelsen Gävleborg och Västra Valbo Fiskevårdsområde.

Klicka på bilden för att öppna bildgalleri.

Dammutrivningen och den biotoprestaurering som ingick i åtgärden baseras i stora drag på den förstudie som Fiskevårdstjänst gjorde förra året. Vår roll i övrigt har varit arbetsledning av det biologiska arbetet kring fiskvandring och vattenbiotop.

Klicka på bilden för att öppna bildgalleri.

Vad gäller andra fysiska restaureringsåtgärder har vi på uppdrag av Ockelbo kommun lett ett återställningsprojekt i Gopån där en damm rivits ut, vattenbiotoper restaurerats, samt en valvbågesbro anlagts. På uppdrag av Ovanåkers- och Ljusdals kommuner har vi i Västersjöån rivit ut en damm och biotoprestaurerat närliggande strömsträckor. Dessutom har vi på uppdrag av Länsstyrelsen Gävleborg anlagt ett omlöp förbi en regleringsdamm i Gavleån.

Under 2019 färdigställdes också två större restaureringsplaner vilka behandlar Voxnans ARO i Ljusdals kommun, samt Skärjån i Söderhamns- och Gävle kommuner. Året har också innehållit musselinventeringar i en vindkraftspark, ett antal elprovfisken runtom i Gävleborg, bottenfaunaundersökningar, samt en förstudie inför en större dammutrivning i Silleboån. Därutöver har ett flertal andra, intressanta förstudier och projekteringar startats upp under året.

Den sista nyheten för nu är att det inom kort ska produceras en ny hemsida för Fiskevårdstjänst Peter Hallgren AB. Hänvisning till denna kommer att dyka upp här under våren!

Klicka på bilden för att öppna bildgalleri.