Fiskevårdstjänst Peter Hallgren AB

Fiskevårdstjänst har även 2023 genomfört restaureringar inom Skärjåns vattenlandskap och naturreservat. Ett särskilt arbete handlade om att ersätta två underdimensionerade vägtrummor mot två broar. Åtgärderna som gjordes tillsammans med Furubom Entreprenad AB genomfördes på uppdrag av Stora Enso Skog AB.

Klicka på bilden för att öppna bildgalleri

Nu är arbetet med att restaurera sjön Lång-Röstens utlopp färdigt. Arbetet bestod i att riva en 1,5 m hög betong- och trädamm ett stycke nedströms sjön, och att ersätta den med en 45 m bred naturtröskel i sjöutloppet. I uppdraget ingick även att biotoprestaurera den nästan 200 m långa strömsträckan som tidigare varit uppdämd mellan sjön och damm-läget.

Åtgärderna innebär att fisk och annan akvatisk fauna nu åter- efter över 100 år kan vandra mellan nedströms vattendrag och Lång-Rösten. Samtidigt slipper man nu skötsel och underhåll av en damm vars enda syfte var att hålla sjön i önskad nivå. Den hela 1 mil långa sjön är numera, genom den breda och högavbördande naturtröskeln självreglerande.

Fiskevårdstjänst tackar Länsstyrelsen Gävleborg och Alfta FVOF för ett intressant uppdrag, samt Maserfrakt och Furubom Entreprenad för ett gott samarbete.

Klicka på foton för undertexter.

På uppdrag av Länsstyrelsen Gävleborg jobbar Fiskevårdstjänst för närvarande vid utloppet av sjön Lång-Rösten i Galvåsystemet (Ovanåkers kommun). Syftet är dels att skapa fri fiskvandringsväg, men även att stabilisera sjöns nivå, utan att behöva använda den damm som finns där idag. Mer information om arbetet kommer senare under året.

Klicka på foton för undertexter.

Även mycket små, periodvis mer eller mindre torrlagda bäckar har sina värden för fisk och annan akvatisk fauna. Historiskt har tyvärr många av dessa vatten hanterats hänsynslöst i samband med vägbyggen då man närmast slentrianmässigt använt sig av runda vägtrummor. Syftet tycks i många fall varit att trummorna enbart ska leda vattnet, utan större tanke på fiskvandring mm. Vanliga problem är att trummornas har fall i änden eller skapar för hög strömhastighet. Ibland är trummorna dessutom underdimensionerade, med följden att vägar riskerar att spolas sönder.

I dag används i allt högre grad valvbågar som på många sett innebär mycket bättre ekologiska lösningar. Med anledning av detta har Fiskevårdstjänst nyligen ersatt vägtrummor mot valvbågar på fyra platser i några små biflöden till Skärjån. Åtgärderna har gjorts på uppdrag av Stora Enso Skog och ingår i deras särskilda arbete med ”Skärjåns vattenlandskap” (Vatten - Stora Enso Forest)

Klicka på bilden för att öppna bildgalleri

Fiskevårdstjänst har nyligen genomfört en förstudie med tillhörande restaureringsplan i ett utpekat avsnitt av Borrsjöån, Gavleåns ARO i Sandvikens kommun. Uppdraget har genomförts på uppdrag av Ovansjö Kronopark Flugfiske som är arrendator av den berörda sträckan. I förstudien ingick förutom biotopinventeringar även bottenfaunaundersökningar och genomgång av föregående elfiskeinventeringar.

Sammanfattningsvis konstateras att strömvattenarterna öring och stensimpa förekommer ganska sparsamt. Detta bedöms delvis bero på ett relativt begränsat insektsliv vilket i sin tur kan ha med försurning och avslutad kalkningsverksamhet att göra. Den andra anledningen är flottledsrensning och i och med detta, brist på högklassiga lek- och uppväxtområden.

I den restaureringsplan som förstudien utmynnar i föreslås fullskalig biotoprestaurering med bandgrävare enligt dagens teknik längs 1,7 km av berörd sträcka. Detta innebär bl.a. att strömmarna behöver breddas och bättre återknytas med landmiljöer och ursprungliga sidofåror. Förutsättningarna för biotoprestaureringen bedöms vara särskilt goda eftersom förekommande rensningar är av äldre- och förhållandevis skonsam typ.

Klicka på bilden för att öppna bildgalleri

Länsstyrelsen Gävleborgs 2-åriga restaureringsprojekt i Skärjån är nu avslutat. Under 2022 har Fiskevårdstjänst genomfört maskinell biotoprestaurering av 360 m vattendrag och rivit ut två dammar. Vi har även anlagt två valvbågar vid defekta vägpassager, samt genomfört flödesreglerande åtgärder i tre sjöutlopp. Dessutom har vi som sakkunniga medverkat i helikopterutläggning av närmare 500 ton lekgrus i prioriterade avsnitt av ån.

Sammantaget har Fiskevårdstjänst under 2021/22 restaurerat 1,2 km av Skärjån. Viktigt att poängtera är att detta enbart gäller huvudfåran och att restaureringarna även innefattat aktivering/strömsättning av ett stort antal sidofåror som tidigare varit mer eller mindre torrlagda och igenväxta.

Aktivering av sidofårorna sker dels genom att öppna- eller helt och hållet gräva fram delar av de gamla sträckningarna- men även genom att höja basnivåer (anlägga nivåhållande sektioner) i huvudflödet. Ambitionen har varit att återskapa en naturlig flödesdynamik där större sidofåror alltid är vattenförande, medan mindre periodvis kan vara torra för att träda in som ventiler vid lite högre flöden. De längsta/viktigaste sidofårorna (9 st) som aktiverats fullt ut med ett ständigt vattenflöde har en total längd på 4,7 km.

Noterbart är att Skärjån fortfarande har en långt ifrån god ekologisk status. Dels genom att ett flertal strömmar fortfarande är kraftigt rensningsskadade, men främst på grund av föråldrade vattendomar och småskalig vattenkraft. Som nämnts i tidigare inlägg är dock förhoppningen att den miljöprövning som pågår ska leda till att vattendraget inom kort har återfått sitt naturliga flöde.

Klicka på bilden för att öppna bildgalleri.

Elprovfiske är en viktig del av vattenvårdsarbetet och Fiskevårdtjänst har under hösten genomfört ett större antal fisken i olika vattendrag. Oftast har det handlat om provtagningar före- eller efter konkreta restaureringsåtgärder, men det har även funnits andra syften.

Exempelvis har vi i en lite större undersökning genomfört standardiserade provfisken för att utreda status på öringbestånd i sex vattendrag kopplade till den relativt stora sjön Hennan i Ljusdals kommun. Undersökningarna är en del av ett projekt som Hennansjöns Intresseförening driver, och som bl.a. syftar till att stärka beståndet av sjölevande öring och därmed fisket i sjön.

Vad gäller resultat så påträffades öring i alla vattendrag även om såväl tätheter som fiskens åldersstruktur och storlek var ganska varierande.

Klicka på bilden för att öppna bildgalleri.

Under våren och sommaren har Fiskevårdstjänst varit involverade i konventionella biotoprestaureringar med bandgrävare i Flaxnan och Sillerboån. I Flaxnan (Ovanåkers kommun) som vi restaurerat på uppdrag av Sportfiskarna handlade det om en sträcka på drygt 300 m i vattendragets nedre delar. För Sillerboåns del handlade det om restaurering av vattendragets utloppsström till Växnan där vi arbetsledde restaureringen för Ljusdals kommun.

För övrigt fortgår ett mer omfattande restaureringsprojekt i Skärjån i Gävle och Söderhamns kommuner. Detta arbete som vi genomför på uppdrag av Länsstyrelsen Gävleborg återkommer vi om senare i höst.

Klicka på bilden för att öppna bildgalleri.

Fiskevårdstjänst har på uppdrag av Ljusne Sportfiskeklubb genomfört en förstudie i den lilla, kustmynnande Hårsvikbäcken. Syftet var att utreda förutsättningar för reproduktion av fisk från Bottenhavet, samt vad som kan göras för att optimera förhållandena för detta.

I förstudien framkommer att det finns viss potential för havsöring vilket bl.a. beror på bäckens strategiska läge nära Ljusnans mynning. Den största potentialen bedöms dock finnas för vårvandrande arter och i synnerhet gädda som skulle kunna reproducera sig i en våtmarksliknande tjärn, 500 m upp i vattendraget. Detta är dock tyvärr inte möjligt i dagsläget vilket dels beror på rensning och rätning, men även på andra avvattningsrelaterade ingrepp i avrinningsområdet.

För att fisk från havet åter ska kunna nå våtmarksområdet föreslås omgrävning av en fallsträcka samt muddring. Det är även möjligt att förbättra förhållandena genom en hydrologisk restaurering i syfte att öka och stabilisera flödet i vattendraget. Slutligen föreslås det även att Hårsvikbäcken biotopförbättras manuellt med fokus på öring. Detta innefattar i första hand återförsel av sten, samt tillförsel av lekgrus och död ved.

Den nedersta delen av Norralaåns vattensystem- Lötån är ett av mycket få vattendrag i Söderhamns kommun som producerar havsvandrande öring numera. Beståndet är dock litet och hårt trängt av mänsklig påverkan. Detta har lett till att vatten- och fiskeförvaltaren Norrala Fiskevårdsförening gett Fiskevårdstjänst i uppdrag att genomföra en förstudie som nyligen färdigställts.

De biotopkarteringar som genomförts visar att sjön Varbergsviken som Lötån inleds vid är kraftigt sänkt. Vidare att åns strömvattenbiotoper i stort sett finns koncentrerade till tre delsträckor varav en hänger samman med Varbergsviken. De tre sträckorna som har förhållandevis olika biotopförhållanden, är alla kraftigt rensningsskadade med stora behov av restaurering. Den största bristen avseende öring är generellt sett avsaknad av grunda lek- och uppväxtmiljöer.

Förstudien utmynnar i en restaureringsplan med åtgärdsförslag för de utpekade sträckorna. Sammanlagt föreslås konventionell biotoprestaurering med bandgrävare, inkl. viss tillförsel av extra block och lekgrus i sammanlagt 800 m av vattendraget. Dessutom föreslås muddring av växtlighet längs en sträcka på 130 m i anslutning till den övre strömmen.

Lötån har för övrigt bra ekologiska grundförutsättningar eftersom den exempelvis är helt oreglerad utan vandringshinder. Utvecklingspotentialen för öringreproduktion är därmed extra god vilket inte minst gäller den nedersta, tätortsnära sträckan genom Vågbro. En fullskalig restaurering av vattendraget bedöms även gynna andra värdefulla arter som flodkräfta, flodnejonöga och flodpärlmussla.

Fiskevårdstjänst har på uppdrag av Ovanåkers kommun och Alfta FVO nyligen färdigställt tre förstudier för ekologisk restaurering av Hässjaåns nedre delar. I vattendraget som är ett av älven Voxnans största biflöden förekommer bl.a. värdefulla bestånd av öring och harr.

Två av förstudierna handlar i första hand om fiskvägslösningar medan den tredje uteslutande handlar om biotoprestaurering. Gällande fiskvägar har relativt fullständiga utrivningar av ”Hässjakvarndammen” och ”Silforsdammen” projekterats. I båda fallen krävs dock även kompletterande åtgärder så som anläggning av nivåhållande sektioner och återskapande av naturliga strömstryk.

Beträffande biotoprestaurering har sammantaget 5 delsträckor ytterligare pekats ut för maskinell biotopvård. Tillsammans med de biotopåtgärder som föreslås i anslutning till de gamla dammarna föreslås restaurering av sammanlagt 1,3 km av nedre Hässjaån.

Hösten 2021 färdigställde Fiskevårdstjänst en förstudie kring fiskvandring i Kårån, vid Kårböle i NV Hälsingland. Förstudien vilken genomfördes på uppdrag av Ljusdals Kommun gick ut på att utreda vilka möjligheter som finns för att skapa fiskvägar vid två dammar i anslutning till vattendragets utlopp i Laforsenmagasinet i Ljusnan. Detta trots att dammarna sedan länge varit försedda med fisktrappor.

I utredningen påvisas att de befintliga trapporna bl.a. är alltför små för att utgöra bra fiskvägar. Saken styrks även av att det från Fiskevårdsområdet (Kårböle) inte finns några uppgifter om att ens öring utnyttjat dessa sedan tillkomsten på 1990-talet. Dessutom är det osäkert hur fiskvandring sett ut historiskt sett eftersom Kåråns utloppsdel, naturligt sett faller mycket brant. Till saken hör också att de kulturvärden som de två dammarna mm i området utgör, innebär att dammutrivningar inte är aktuella.

Det förslag vi i stället tagit fram går ut på att omlöp grävs runt respektive damm. I dessa bör den större delen av Kåråns vattenflöde rinna, samtidigt som ett mindre flöde släpps över dammkrönen. Dammarna föreslås dessutom renoveras i viss grad samtidigt som de görs oreglerbara. Poängteras bör att det nedre omlöpet på grund av utrymmes- och kulturella skäl måste göras så pass kort och brant så det i första hand blir öring som kan utnyttja det.

Om åtgärderna genomförs har det bidragit till en god Ekiologisk status i Kårån, samtidigt som det öppnats möjligheter för att ett vandrande bestånd av öring med tillväxt i Ljusnan ska kunna utvecklas. En annan positiv faktor för det är att ån är ovanligt opåverkad av rensning och att den därmed innehåller bra reproduktionsmöjligheter för arten. Läs gärna mer om Kårån och andra vattendrag inom Ljusdals Fiskevårdsplan - Ljusnan här.

Klicka på bilden för att öppna bildgalleri.

Fiskevårdstjänst har nu tillsammans med P-O Forsberg gräv och Maserfrakt färdigställt årets restaureringsarbete i Ljusne Flugfiskeklubbs arrenderade delar av den flottledsskadade Skärjån. Utöver den sjötröskelåtgärd som genomfördes i somras har vi senare biotoprestaurerat 800 m vattendrag i 7 olika strömmar i åns övre del. Allt arbete genomfördes med den 25 tons bandgrävarmaskin som syns i bilderna.

Fortsatta åtgärder följer nästa år i Skärjån som för övrigt även håller på att omprövas för moderna miljövillkor enligt NAP. Förhoppningen är att ån i framtiden ska slippa påverkan av oförsvarbar, småskalig vattenkraft och därmed få tillbaka sitt naturliga flöde.

Klicka på bilden för att öppna bildgalleri.

Parallellt med de fysiska åtgärderna som Fiskevårdstjänst genomför i olika vattendrag så arbetar vi dessutom med inventeringar och utredningar av olika slag i andra vatten. År 2021 omfattar ett dussintal liknande uppdrag varav följande nu är slutförda.

• Projekteringar för vägpassager i vattendrag kopplade till Lofssjön- Lofsdalen Glöte FVO.
• Fiskväg förbi kraftverksdamm i Gavleån - Gävle Kraftvärme AB.
• Projekt lax och havsöring i Ljusnans mynning - Ljusne Sportfiskeklubb.
• Utredning och förslag på vattenflödestappningar i Gavleån - Länsstyrelsen Gävleborg.
• Förstudie inför eventuell flottledsåterställning i Övre Tälningsån - Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund.
• Elprovfiske och analys av fiskartsamhälle i Älman - Ljusnan Voxnans Vattenvårdsförbund.
• Uppföljande elprovfisken efter biotopvårdsåtgärder - Ljusdals Kommun

Nu har Fiskevårdstjänst inlett det omfattande arbetet med att restaurera Skärjån på uppdrag av Länsstyrelsen Gävleborg. Först ut var utloppet av sjön- och före detta flottningsmagasinet Stor-Skärjan i Söderhamns kommun, där den aktuella delen av vattendraget inleds.

Uppdraget var i första hand att bredda det tidigare dammförsedda utloppet i syfte att öka avbördningen och att därigenom bibehålla Stor-Skärjan på önskad nivå vid höga flöden. Denna åtgärd är särskilt viktig med tanke på framtiden då omprövade vattendomar förhoppningsvis ska återge Skärjån sin naturliga vattenföring. Åtgärden innefattade även att vid utloppet utforma en naturlig fors som ska erbjuda fisk och andra djurarter bättre förutsättningar att röra sig mellan sjö och vattendrag.

Slutresultatet av åtgärden och det nya sjöutloppet kan ses i den filmsekvens som tillhör nyheten. Notera att det vid tillfället rådde mycket låg vattenföring och att utloppet och forsen succesivt kommer att vattenfyllas vid högre vattenföringar. Vid riktigt högt vattenstånd kommer vatten dessutom att rinna över en överfallsdam i ett extra utlopp, vilket kommer att utjämna vattenståndet i Stor-Skärjan ytterligare.

Under senvår och försommar har Fiskevårdstjänst och Forsbergs Gräv inlett årets arbeten med att restaurera Flaxnan i Ovanåkers kommun från flottledsskador.

Hittils har arbetet till ovanligt stor del utgjorts av breddning och bearbetning för att återta vattendragets naturliga form. I denna process är det självklart att upprensat stenmaterial återförs, men det är även viktigt att tillföra stockar och träd som nya strukturer och blivande död ved.

Lite av arbetet, vilket genomförs på uppdrag av Sportfiskarna kan ses i den film som bifogas här.

Det är nu klart att Fiskevårdstjänst av Länsstyrelsen Gävleborg fått i uppdrag att restaurera stora delar av Skärjån under 2021 och 2022. Restaureringen vilken omfattar sträckan mellan sjön Stor-Skärjan och havet kommer att vara mycket omfattande. Förutom biotoprestaurering av drygt 3 km vattendrag ingår bl. a. två dammutrivningar, två valvbågesåtgärder, samt två sjötröskelsåtgärder.

Skärjån är för övrigt tillsammans med Hamrångesån under omprövning inom den nationella planen för vattenkraft, vilket förhoppningsvis leder till att vattendraget inom några år fått tillbaka sitt naturliga flöde. Detta skulle tillsammans med restaureringsåtgärderna innebära att Skärjån får mycket goda förutsättningar för inte minst havsöring, som nu ska återintroduceras i vattendraget.

Återintroduktionen är tänkt att ske i en 3-5 årsperiod där yngel årligen planteras i olika strömsträckor vartefter de restaurerats. Den första introduktionen gjordes redan i vår genom att 3000 simfärdiga yngel av Ljusnanstam sattes ut i den redan i höstas åtgärdade Skärjanbroströmmen.

I samband med restaureringen av Skärjanbroströmmen producerade Fiskevårdstjänst, genom Åke Qvick den film som kan ses i detta inlägg. Se Åke Qvicks andra filmer här: https://vimeo.com/akeqvick.

Som vi tidigare berättat arbetar Fiskevårdstjänst för Sportfiskarna i ett större miljöåterställningsarbete i författaren Hans Lidmans ”Svartån”. Förra året biotoprestaurerade vi tex 1,1 km av Flaxnans övre del (Mållångsboån) med bandgrävare, samtidigt som 140 ton lekgrus lades ut med helikopter. Planen är att återstående, projekterade avsnitt av samma å ska restaureras i år.

Under vintern har vi dessutom färdigställt en förstudie och restaureringsplan för Övre Tälningsån (från Långaspen till Tälningen) som också är ett klassiskt ”Lidmansvatten”. Förstudien som även innehåller elfisken och bottenfaunaundersökning kommer fram till att det finns stora åtgärdsbehov i vattendraget som dock kan vara mycket komplext att återställa från flottledsskador. Detta beror bland annat på svårtillgänglighet och ovanligt söndersprängda vattenbiotoper, men även på att kulturhistoriska lämningar kan kräva hänsyn vid restaureringen.

Sammanlagt föreslås biotoprestaurering kombinerad med delvis lekgrusutläggning i ca 1 km av vattendraget. Därutöver föreslås åtgärder av sammanlagt 5 partiella fiskvandringshinder. Dessa utgörs av två dammrester i sjöutlopp, samt tre dåligt anlagda vägtrummor.

Klicka på bilden för att öppna bildgalleri.

Skärjån är ett havsmynnande vattendrag som genom åren straffats hårt av mänsklig aktivitet. Främst eftersom ån har utnyttjats som flottled, men även för att en viss del av vattnet leds av till ett annat vattensystem för vattenkraftsändamål. Detta har-trots föregående och omfattande återställningsförsök, lett till att åns öringbestånd är på väg att slås ut.

Lyckligtvis är Skärjån högt värderad av såväl Länsstyrelsen Gävleborg, som markägaren Stora Enso Skog AB. Gemensamt med andra aktörer som Söderhamn- och Gävle kommuner, samt Ljusne Flugfiskeklubb finns ett långsiktigt mål att öring och flodpärlmussla ska komma tillbaka till ån. I väntan på att nya vattenkraftslagar ska återställa ett naturligt flöde, gäller det i första hand att återställa ån från skador från flottledsrensning och mindre lyckad biotopvård.

Med anledning av ovanstående har Fiskevårdstjänst och P-O Forsberg Gräv, under hösten biotoprestaurerat en kort men viktig ström i Skärjåns övre del (Skärjanbroströmmen). En åtgärd som även innefattade musselinventering och elprovfiske. Våra uppdragsgivare var Stora Enso Skog AB och Ljusne Flugfiskeklubb.

Klicka på bilden för att öppna bildgalleri.

Gästriklands största vattendrag- Gavleån är hårt reglerad för vattenkraft med till stora delar överdämda strömsträckor. Ett större undantag finns dock vid Mackmyra där Fiskevårdstjänst och P-O Forsberg Gräv nyligen genomfört flera restaureringsåtgärder. Av dessa utgjorde lekgrusutläggning i vattendragets kvillrande strömmar huvudåtgärd. Sammanlagt tillfördes ca 100 ton grus fördelat på 8 bäddar för åns öringar att reproducera sig i.

Restaureringarna i Gavleån har genomförts på uppdrag av Länsstyrelsen Gävleborg och Västra Valbo Fiskevårdsområde.

Klicka på bilden för att öppna bildgalleri.

Efter en långdragen, föregående process är nu kvarndammen i Tallåsen utriven. Detta innebär att vattnet åter strömmar fritt mellan Sillerboån och Ljusnan. Samtidigt innebär åtgärden att det nu finns öppna fiskvandringsvägar längs hela den 3,5 mil långa vattendragssträckan mellan Ljusdal och byn Hennan.

Det är Ljusdals kommun som tillsammans med flera lokala företag och entreprenörer genomfört projektet under sensommaren och tidig höst. Dammutrivningen och den biotoprestaurering som ingick i åtgärden baseras i stora drag på den förstudie som Fiskevårdstjänst gjorde förra året. Vår roll i övrigt har varit arbetsledning av det biologiska arbetet kring fiskvandring och vattenbiotop.

Klicka på bilden för att öppna bildgalleri.

I det inre av Hälsingland finns ett vattendrag som spelat en viktig roll för bland annat flugfiskets utveckling i Sverige. Anledningen är Hans Lidman och hans klassiska fiskeböcker från mitten av 1900-talet, som i många fall utspelar sig kring just detta vattendrag. Av Lidman benämndes ån lite mystiskt för ”Svartån”, men det är i dag känt att det främst handlade om Flaxnan- och främst Mållångsboån som de övre delarna av vattendraget kallas.

På uppdrag av Sportfiskarna, via projektet ”I Hans Lidmans Fotspår” har Fiskevårdstjänst färdigställt en förstudie och restaureringsplan över Flaxnan. I förstudien konstateras det genom elfiske, bl. a att stammarna av öring och stensimpa är mycket svaga. Detta var dock inte oväntat eftersom Flaxnan är påverkad av både flottning och reglering. Positivt är att en tredje strömfiskart-harr förekommer, samt att bottenfaunan i den lokal som undersöktes tydde på relativt opåverkade förhållanden.

Förstudien utmynnar i en restaureringsplan som föreslår att 14 delsträckor med en sammanlagd längd av närmare 4 km ska biotoprestaureras med bandgrävare. I de övre delarna av vattendraget (Mållångsboån) föreslås även lekgrusutläggning med helikopter. Det föreslås också att det omlöp som finns i åns inledning, vid regleringsdammen i Mållången ska omkonstrueras så att alla fiskarter kan passera under alla flödesförhållanden. En god ekologisk status kommer dock fortfarande vara avhängig på ett miljöanpassat flöde vilket förutsätter ändrade- eller nya vattendomar.

För övrigt är restaureringen redan igång och Fiskevårdstjänst har under försommaren biotoprestaurerat två delsträckor, men planen är att flera ska följa under året. Vi återkommer kring detta efter arbetenas slut framåt hösten.

Klicka på bilden för att öppna bildgalleri.

Under försommaren har vi på uppdrag av Ockelbo Kommun färdigställt två nya fiskvägar i Gopån i Hamrångeåns vattensystem. Den nedersta fiskvägen vid byn Lingbo utgörs av en låglutande fors som ersatt en 1,5 m hög damm. Längre upp vid det gamla bruket Idafors har ett omlöp innefattande ny sjötröskel anlagts för att skapa fiskväg förbi en kulturdamm i ett tjärnutlopp.

Tillsammans med förra årets åtgärder innebär detta att Gopån är fri från definitiva fiskvandringshinder längs en sträcka på 13 km- från kommungräns mot Bollnäs, till utloppet i sjön Lingan. Intressant är att gott om öring siktades i samband med årets arbete varav ett flertal passerade den nedre av fiskvägarna.

Klicka på bilden för att öppna bildgalleri.

Nu är vår nya hemsida klar. Stort tack till WebbEss som producerat den!

Det har varit ett händelse- och variationsrikt 2019 för Fiskevårdstjänst. Ett särskilt intressant arbete utförde vi i Nedre Tälningsån i Ovanåkers kommun där 500 m vattendrag biotopvårdades- dels traditionellt med bandgrävare, men även genom helikopter för lekgrusutläggning. Denna restaurering är en del av det större och fortlöpande projektet ”I Hans Lidmans fotspår” som via stort lokalt engagemang (Anders Person och Christer Åsentorp, Edsbyn) nu drivs av Sportfiskarna.

Vad gäller andra fysiska restaureringsåtgärder har vi på uppdrag av Ockelbo kommun lett ett återställningsprojekt i Gopån där en damm rivits ut, vattenbiotoper restaurerats, samt en valvbågesbro anlagts. På uppdrag av Ovanåkers- och Ljusdals kommuner har vi i Västersjöån rivit ut en damm och biotoprestaurerat närliggande strömsträckor. Dessutom har vi på uppdrag av Länsstyrelsen Gävleborg anlagt ett omlöp förbi en regleringsdamm i Gavleån.

Under 2019 färdigställdes också två större restaureringsplaner vilka behandlar Voxnans ARO i Ljusdals kommun, samt Skärjån i Söderhamns- och Gävle kommuner. Året har också innehållit musselinventeringar i en vindkraftspark, ett antal elprovfisken runtom i Gävleborg, bottenfaunaundersökningar, samt en förstudie inför en större dammutrivning i Silleboån. Därutöver har ett flertal andra, intressanta förstudier och projekteringar startats upp under året.

Den sista nyheten för nu är att det inom kort ska produceras en ny hemsida för Fiskevårdstjänst Peter Hallgren AB. Hänvisning till denna kommer att dyka upp här under våren!

Klicka på bilden för att öppna bildgalleri.