Nya restaureringar i Skärjån
Under hösten 2024 genomförde vi på uppdrag av Stora Enso Skog & Mark AB nya restaureringsarbeten i Skärjån och dess vattenlandskap. Objekt denna gång var den så kallade Nedre Långstrandströmmen.
Arbetet som genomfördes med en 25 tons bandgrävare bestod dels i att biotoprestaurera strömmens 250 m långa huvudfåra med konventionell metodik. Den andra stora uppgiften var att aktivera isolerade sidofåror och svämplan kring ån. Detta gjordes i första hand genom höjning av basnivåer i huvudfåran, men även via grävning där så krävdes. Fördelat på fyra förgreningar strömsattes och återaktiverades hela 260 m vattendrag vid sidan av huvudströmmen. Noterbart är att dessa sidofåror till den större delen, bedöms ha varit helt torrlagda ända sedan 1920-talet då Skärjån flottledsrensades på ett brutalt sätt.
För övrigt ingår Skärjån i en omprövning kring moderna miljötillstånd inom den nationella planen för vattenkraft. Eftersom processen nu är i sin slutfas hoppas vi att nästa nyhet om Skärjån handlar om betydligt förbättrade miljövillkor och hopp om en framtida god ekologisk status för vattendraget.
Delar av Nedre Långstrandströmmen före åtgärd. Här syns ett exempel på brutal rensning där man i detta fall koncentrerat rensmassorna mot vattendragets ytterkurva. Samtidigt har åfåran sänkts i en grad som gjort att vattendraget tappat sin kontakt med ursprungliga sidofåror och svämplan.
Delar av Nedre Långstrandströmmen efter åtgärd. Rensmaterial är återfört till huvudfåran som därigenom höjts. Tillsammans med andra åtgärder innebär detta att vattnet åter fått kontakt med sidofåror och värdefulla strandmiljöer.
Exempel på del av Nedre Långstrandströmmen efter åtgärd (vy nedströms ifrån). Beakta att omfattande sprängning genomförts och att mängden grova block i strömmen, trots restaurering är mycket begränsad. Även om de ursprungliga förhållandena inte uppnåtts är dock förutsättningarna för öringreproduktion mm betydligt bättre än innan åtgärderna.
En öring strök runt grävarlarverna och tycktes hälsa farväl efter biotoprestaureringen. Ett gott tecken inför framtiden!